Skillnad mellan joniska och molekylära föreningar

Anonim

Joniska vs molekylära föreningar

Kemiska element kan sammanfogas med varandra för att bilda kemiska föreningar. Elementen är bundna ihop av kemiska bindningar som har joniska eller kovalenta egenskaper. Om föreningarna har jonbindningar är de kända som jonföreningar och om de har kovalenta bindningar benämns de som molekylära föreningar. Det finns ett definierat förhållande av atomer i en förening och de representeras av den kemiska formeln.

Joniska föreningar

Joniska föreningar bildas av attraktionen mellan positiva och negativa joner. Positivt laddade joner är kända som katjoner och negativt laddade joner är kända som anjoner. Eftersom kationer och anjoner har motsatta laddningar lockas de till varandra med elektrostatiska krafter som bildar jonbindningar. Kationer bildas vanligtvis av metallatomer och anjonerna bildas av icke-metallatomer. Joniska föreningar finns som kristaller. Natriumklorid är ett vanligt exempel på en jonförening. Natrium är en grupp 1-metall och bildar således en laddad katjon. Klor är en nonmetal, och har förmågan att bilda en -1 laddad anjon. NaCl har en gitterstruktur. I kristallen omges varje natriumjon av sex kloridjoner, och varje kloridjon omges av sex natriumjoner. På grund av alla attraktioner mellan joner är kristallstrukturen stabilare. Antalet joner som finns i kristallen varierar med storleken på den.

Molekylära föreningar

Molekylära föreningar bildas av oladdade atomer. Det kan finnas två atomer (N 2 ), tre atomer (H 2 O) eller många atomer som i glukos (C 6 H 12 O 6 ). Dessa atomer är kopplade av kemiska bindningar. Molekylära föreningar bildas av nonmetaller. Det bildas molekyler genom att man förenar samma slags atomer med en kovalent bindning, såsom O 2 , H 2 och S 8 etc. Det finns mycket små molekylära föreningar såväl som makromolekyler, såsom protein eller DNA. Molekylerna kan också vara i en form som liknar kristaller. Till exempel är grafit och diamant två molekylära kristaller av kol. Det exakta antalet atomer i en molekyl ges av molekylformeln. Det kan finnas interna molekylära attraktionskrafter mellan molekyler, men normalt är dessa krafter svaga.

Skillnad mellan joniska föreningar och molekylära föreningar

- Joniska föreningar finns som kristaller, men molekylära föreningar kan existera som antingen gas, flytande eller fast tillstånd.

- I joniska föreningar är metaller och nonmetaller närvarande. Elektronerna hos metallelementet doneras till det icke-metalliska elementet, vilket bildar en jonbindning. I molekylära föreningar delar två eller flera nonmetaller elektroner och bildar en kovalent bindning.

- Joniska föreningar är polära.Molekylära föreningar kan vara antingen polära eller icke-polära, men de är inte polära som jonföreningar.

- Joniska föreningar löses i polära lösningsmedel och frisättande joner; därför kan de leda elektricitet. Smältvätskor av joniska föreningar kan också leda elektricitet. Däremot kan molekylära föreningar inte leda elektricitet (förutom gitterbildande molekylära föreningar som grafit).

- Molekylära föreningar kan vara lösliga i organiska lösningsmedel, men jonföreningar gör det inte.

- Joniska föreningar har högre smältpunkter och kokpunkter jämfört med molekylära föreningar. Detta beror på det högre antalet starka elektrostatiska attraktioner som finns i en kristall.