Skillnaderna mellan Forntida Egypten och Mesopotamien Skillnad mellan

Anonim

Inledning

De forntida civilisationerna i Mesopotamien och Egypten blev båda lättare av floder som sprang i deras mitt. Eufraten, Tigris och Nilen deponerade silt längs flodbanor som gjorde det angränsande landet ytterst bördigt. Detta ledde till utvecklingen av städer som Ur och Eriku i Mesopotamien och Theber i antika Egypten. I Egypten tjänade Nilen som ett transportmedel och tillhandahöll också skydd mot fiender, eftersom dess myrka delta gjorde invasion nästan omöjligt. Antik Egypten och Mesopotamien hade dock grundläggande skillnader i hur deras samhällen styrdes, liksom i utvecklingen kring kulturellt och religiöst liv.

- 9 ->

Skillnaderna mellan Forntida Egypten och Mesopotamien

Forntida Egypten hade en annan politisk struktur från Mesopotamien. I det gamla Egypten ansågs faraon vara gudarnas representant på jorden. Medborgarna i antika Egypten trodde att deras farao var en gud och avstod från att titta direkt mot hans ansikte, även när han tog upp honom (Richards & Van Buren, 2000). Majoriteten av adelsmän som utsågs till betydande ställningar i antika Egypten var relaterade till faraon. Vid hans död kunde bara en faraos son lyckas med honom. I antiken Mesopotamien bestod samhället av självstyrande regionala stater i tio århundraden innan Sargon den stora proklamerades som kung i 2370 f.Kr. (Brisch et al., 2008). Medborgarna i Mesopotamien ansåg emellertid inte att kungen eller hans efterträdare skulle vara gudomliga. I Mesopotamien var de flesta av de skriftlärda medlemmarna av ädla familjer och inte relaterade till härskande kungar.

En annan stor skillnad mellan forntida Egypten och Mesopotamien har att göra med religion och kultur. I Mesopotamien kunde kvinnor få tillstånd att delta i handel och till och med förvaltad egendom. Det fanns emellertid regler som förkroppsligas i -koden i Hammurabi som förhindrade dem från att ärva egendom när deras män dödades (Suter & Croddy, 1983). I forntida Egypten fick kvinnor dock ta över en tredjedel av sina mans egenskaper när de blev änkor. Forntida Egypten och Mesopotamien hade högt utvecklade kulturer som stödde utvecklingen av skrivstilar och språk.

I Sumerians utvecklade sumerierna skrivsystemet kallat cuneiform för att underlätta bevarande av skivor (Richards & Van Buren, 2000). Cuneiform, som uttrycktes genom pajformer, skrevs i lertabletter som då skulle utsättas för soltorkning. I forntida Egypten använde de skriftlärda hieroglyphics för att uttrycka idéer och begrepp. Detta språk hade alfabetiska element samt logotyper (Richards & Van Buren, 2000).

I gamla Egypten, som i Mesopotamien, var flera gudar och gudinnor dyrkade. I Mesopotamien tjänade stora byggnader som heter ziggurats som tempel där dyrkare kunde offra och be (Connan, 1999). I forntida Egypten var tempel vanliga husliknande strukturer där ritualer ofta genomfördes av präster för att skämma bort många gudar och gudinnor. Forntida egyptier tog också hand om att förbereda sig för efterlivet under sina liv på jorden.

De trodde att Ka eller människans själ inte kunde överleva i efterlivet utan sin kropp (National Gallery of Art, 2015). Prästerna i antika Egypten var uppdrag att genomföra mumifiering för att bevara lik. Stora gravar kända som pyramiderna uppfördes för de avlidne faraonerna för att bevara sina kroppar och tillhörigheter, så att de kunde använda dem i efterlivet. Som framgår av Gilgamesh, Enkidu och Netherworld var också människor i Mesopotamien försiktiga att förbereda sig för livet efter döden (Brisch et al., 2008). Dessutom begravde de döda kroppar i keramiska burkar som sedan sätts i utgrävningar efter att de först täckte dem i mattor eller mattor.

Slutsats

Civilisationerna i antika Mesopotamien och Egypten blomstrade på grund av de långa floderna som stod över deras länder. Människor bosatte sig längs Nilen i forntida Egypten, och nära Eufrat och Tigris floder i Mesopotamien för att dra nytta av det siltberika frugtbara landet. Det fanns emellertid betydande politiska, religiösa och kulturella skillnader mellan dessa två civilisationer som ledde fram till bildandet av mänskliga samhällen.