Enkel vs komplexa kolhydrater

Anonim

Enkel vs komplexa kolhydrater < Alla kolhydrater är löst definierade grupper av molekyler som innehåller kol, väte och syre med molförhållandet 1: 2: 1. Den gemensamma empiriska formeln för alla kolhydrater är (CH 2

O) n , där "n" är antalet kolatomer. Kolhydrater kategoriseras under makronäringsämnen som är nödvändiga i varje balanserad diet. Protein och fett är de andra makronäringsämnena som kan skapa kroppsvävnader och isolering. Kolhydrater fungerar som en energikälla och ger kalorier som är nödvändiga för att producera energi. Kolhydrater innehåller (C-H) bindningar som är ansvariga för att producera energi genom oxidation. Denna oxidationsenergi är till hjälp för att initiera normala kroppsfunktioner som muskelkontraktion, hjärtslag, matsmältning, andning, nervledningar och hjärnfunktioner hos många levande organismer. Kolhydrater ger mer än 60% energi som krävs av kroppen. Kolhydrater är allmänt kategoriserade i två huvudkategorier enligt deras kemiska strukturer; nämligen enkel kolhydrat och komplext kolhydrat. Vad är enkla kolhydrater? Enkel kolhydrater betraktas som de enkla sockerarterna som innehåller några kolatomer. Det finns två typer av enkla kolhydrater, nämligen; monosaccarider och disackarider. Den empiriska formeln för monosackarid är C

6

H

12 O 6 eller (CH 2 O) 6 . Det finns tre huvudtyper av monosackarider, nämligen 3-kolsocker, 5-kolsocker och 6-kolsocker. Glyceraldehyd är exemplet för 3-kolsocker. Ribos och deoxiribos är 5-kolsocker (komponenter av nukleinsyra). Sexkarbon sockerarter är glukos, fruktos och galaktos och de kan existera som en rak kedja eller som en ring (i en vattenhaltig miljö).

Glukos är den viktiga energilagringsmonosackariden, eftersom den fungerar som byggstenar för vissa huvudsakliga och komplexa kolhydrater. Disackarider har två kemiskt länkade monosackaridmolekyler. I många organismer omvandlas monosackarider till disackarider innan de flyttas från en plats till en annan. Därför metaboliseras det mindre snabbt under transporten; sålunda anses disackarider som transportformen av sockerarter. Dessa disackarider finns i tre former; nämligen laktos, maltos och sackaros.
Vad är komplexa kolhydrater?

Komplexa kolhydrater innehåller tre eller flera monosackaridmolekyler som är kemiskt kopplade via dehydreringsreaktioner.De är huvudsakligen indelade i två underkategorier; oligosackarider och polysackarider. Oligosackarider är relativt små molekyler med 3 till 10 monosackarider. De är viktiga för att absorbera vissa mineraler och att bilda fettsyror.

Polysackarider innehåller ofta ett stort antal monosackarider och disackarider. Cellulosa, stärkelse och glykogen är de välkända exemplen på polysackarider.

Vad är skillnaden mellan enkla och komplexa kolhydrater?

Enkel kolhydrater används ofta som byggstenar av större, komplexa kolhydrater.

Den empiriska strukturen av enkel kolhydrat är C

6

H

  • 12
  • O 6 eller (CH 2 O) 6 medan komplexa kolhydrater är (C 6 H 10 O 5 ) n , där "n" är antal monomerenheter. Molekylvikten för komplexa kolhydrater är mycket högre än för enkla kolhydrater. Enkel kolhydrater har mycket enkla kemiska strukturer och är gjorda av små molekyler. Komplexa kolhydrater har mycket komplexa strukturer medan molekylerna är stora, till skillnad från enkla kolhydrater. Till skillnad från enkla kolhydrater är komplexa kolhydrater rika på vitaminer, fibrer och mineraler på grund av sin komplexa struktur. På grund av de komplicerade strukturerna av komplexa kolhydrater tar de mer tid att smälta (matsmältningen är inte lätt), och blodsockernivåhöjningen är ganska långsam. Däremot kan enkla kolhydrater snabbt smälta (lätt att smälta) och höja blodsockernivån mycket snabbt på grund av deras enkla strukturer. Mat som innehåller enkla kolhydrater innehåller bordsocker, honung, mjölk, frukt, melass etc. Komplexa kolhydrater finns i många grönsaker och spannmål.
  • Komplexa kolhydrater har vanligtvis ett högre näringsvärde än enkla kolhydrater.
  • Enkel kolhydrater finns som transportform av socker medan komplexa kolhydrater finns som antingen energilagringskällor (stärkelse) eller strukturella komponenter (cellulosa).