Skillnad mellan förångning och kondensation

Förångning mot kondensation

Kondens och evaporation är två väldigt viktiga fenomen som vi stöter på i vårt dagliga liv. Incidenter som regnmoln, vattendroppar kring en kall dryck kan förklaras med dessa fenomen. Avdunstning och kondensering har en mängd olika tillämpningar inom områden som analytisk kemi, industriell kemi, processteknik, termodynamik och till och med medicinska vetenskaper. Det är viktigt att ha en god förståelse i dessa fenomen för att få en bra förståelse i sina applikationer. I den här artikeln kommer vi att diskutera vilken avdunstning och kondensation som är, deras definitioner, tillämpningar av dessa två fenomen, likheterna mellan dessa två och slutligen skillnaderna mellan kondens och förångning.

Vad är kondens?

Kondensation är förändringen av materialets fysiska tillstånd från gasfasen till vätskefasen. Den omvända processen med kondensering är känd som förångning. Kondens kan uppstå på grund av många faktorer. En ordentlig förståelse i mättad ånga krävs för att få en klar förståelse för kondensation. En vätska i vilken temperatur som helst, indunstas. När vätskan upphettas bortom kokpunkten för vätskan börjar emellertid kokningsprocessen. När värmen levereras för tillräcklig tid, kommer hela vätskan att förångas. Denna ånga är nu en gas. Temperaturen för denna gas måste vara högre än vätskans kokpunkt i systemets tryck. Om temperaturen i systemet faller under kokpunkten börjar ångan att vända sig till vätskan igen. Detta kallas kondensation. En annan metod för kondensering håller temperaturen konstant och ökar trycket i systemet. Detta medför att den faktiska kokpunkten ökas och ångan kondenseras. En plötslig droppe i temperaturen kan också orsaka kondens. Duggbildning runt en kall dryck är ett sådant fenomen.

Vad är förångning?

Avdunstning är fasförändringen av en vätska till gastillståndet. Avdunstning är en av de två typerna av förångning. Den andra formen av förångning kokar. Avdunstning sker endast på vätskans yta. När energin hos en sådan ytvätskemolekyl ökar på grund av vilken intern eller extern faktor som helst, kommer molekylen att kunna bryta de intermolekylära bindningarna som verkar på den och därmed skapa en gasmolekyl. Denna process kan uppstå är vilken temperatur som helst. De vanliga källorna till förångningsenergi är solljus, vind eller temperatur i miljön. Förångningsgraden av en vätska beror på dessa yttre faktorer, liksom några inre faktorer i vätskan. Interna faktorer såsom vätskans ytarea, vätskans intermolekylära bindningsstyrka och objektets relativa molekylmassa påverkar vätskans avdunstning.

Vad är skillnaden mellan avdunstning och kondensation? • I kondensation släpper gasmolekylerna energi till miljön och blir flytande molekyler. Vid avdunstning absorberar de flytande molekylerna energi från omgivningen för att bli gasmolekyler. • Förångning och kondensering förekommer båda i naturliga vätskor. Om förångningsgraden är större än kondensationshastigheten observeras en nettoindunstning och vätskemängden reduceras och vice versa.