Skillnaden mellan DNA och RNA struktur
DNA vs RNA-struktur
Nukleinsyror är byggstenarna av genetiskt material av alla organismer. Nukleinsyrorna är av två typer beroende på sockermolekylen i deras struktur. Nukleinsyror är långa kedjor av nukleotider förenade med fosforsyrabindningar. Dessa nukleotiderna är gjorda av pentosocker och en purin / pyrimidinstruktur.
DNA
Deosyribonukleinsyra (DNA) är det genetiska materialet i alla eukaryoter och några prokaryoter. Det är en nukleotidkedja bestående av puriner / pyrimidiner bundna till ett pentosocker (Deoxyribose). DNA är tillverkat av nukleotider Adenine, Thymine, Cytosine och Guanne.
DNA är i huvudsak dubbla randade med två nukleotidsträngar bundna av vätebindning mellan baserna. Adenin (A) par med tymin (T) medan Cytosin (C) par med Guanin (G). Följaktligen är mängden A alltid lika med T och C är lika med G. Fosfat och sockerdelar finns på utsidan av spiralen där som baserna förblir i det inre av spiralen. Dessa strängar löper i motsatta riktningar. Dubbelspiralen rullas vidare kring histoner och är mycket komprimerad och förblir som kromosomer i eukaryoter.
RNA
RNA står för riboxynukleinsyra. RNA är inte en integrerad del av kromosomerna. De härleds från DNA för produktion av proteiner. Detta är således en informationsöverföringsmolekyl. Det mRNA som härrör från DNA transporteras till cytoplasman där det genomgår ytterligare translationsmekanism för att producera protein.
RNA förekommer för det mesta som en enkelsträng, men det kan bilda flera strukturella egenskaper på grund av den komplementära basparningen inom enkelsträngen.
DNA vs RNA
Strukturellt skiljer sig RNA från DNA i bestående av ribos som pentosocker och Uracil som pyrimidin-gruppen. RNA är inte dubbel-helix som DNA, men det bildar liknande spiralformiga strukturer genom att vara lindad på grund av basparning. Precis som i DNA är baserna vätebindade i RNA i dessa spiralformiga regioner. RNA existerar som en enda helix i de flesta regioner.
Pentosockret i RNA är ribos och i DNA är det deoxiribos. Deoxyribse har en syreatom mindre på 5'-kolet i ribosockret.
Eftersom RNA har få eller inga baspar kan Chargaff-regeln om ekvivalens av adenin med tymin och cytosin med guanin inte utökas till DNA. I RNA ersätts Thymine med Uracil, som binder med adenin för att bilda spiralformiga strukturer som ibland finns.
Strukturellt är DNA en mer kompakt molekyl med specifik höjd, bredd och dimensioner av större och mindre spår.
Funktionellt DNA fungerar som det genetiska materialet som vidarebefordras till generationerna. RNA fungerar som informationsbärarmekanismen genom vilken kroppen producerar fullt fungerande proteiner.
Sammanfattning
Även om de är strukturellt och funktionellt olika, är båda molekylerna avgörande för proteinsyntesen. DNA verkar som föregångarmolekylen för transkription, där som RNA bildar basen för translationsprocessen.