Skillnad mellan indisk demokrati och pakistansk demokrati Skillnad mellan

Inledning

I grunden är Pakistans folk genetiskt annorlunda än Indiens. Pakistan huggades ut ur de indiska provinserna Baluchistan, Sindh, Punjab och Pathans stamband. Folk som talar språket i dessa regioner - Baluchi, Sindhi, Punjabi och Pashtun - finns också i Indien, förutom att de är hinduer medan de i Pakistan är muslimer.

- 9 ->

Funktion av demokrati

Sedan 1947 har Indien haft 16 val till fem år, som hade röstat i regeringar i fem år. Alla de valda regeringarna hade slutfört sina femåriga villkor utom för fyra som varade för mindre. I fråga om Pakistan avbröts dess demokratiska funktion från 1947 till 1969, 1979 till 1988 och 1999 till 2007. Under dess 68 års existens hade den varit under militärdiktaturstyrelsen i nästan 39 år. Den höll sitt första demokratiska val först 1970 och regerades av devalda regeringarna 1970-1979, 1988-1999 och 2007-2015.

Behandling av minoriteter

Trots att det är en hinduisk nation, ger Indien lika möjligheter till sina icke-hinduiska muslimska och kristna minoriteter. Ingen medborgare i Indien står inför diskriminering på grund av sin muslimska eller kristna bakgrund. Det här är inte så i Pakistan. Inte bara är Pakistan en deklarerad islamisk stat, men hinduerna är hindrade från att ockupera vissa ställen inom regeringen. Medan indiska minoriteter växer årligen minskar minoritetsbefolkningen i Pakistan.

Rättsstatsprincipen

Båda länderna styrs av en noggrann definierad uppsättning lagar som lagts fram av parlamentet av folkvalda folkvalda. Men de flesta av dessa lagar är mycket dåligt genomförda. Polisens största personal är inte bara korrupt men oärlig för kärnan. Den genomsnittliga polisen i både Indien och Pakistan är överarbetad och saknar motivation. Men i Indien är allmänheten mer outspoken och använder media och rättsväsendet att rätta till rättsstatsproblem. I Pakistan är situationen svårare eftersom den vanliga medborgaren har spenderat mer tid under diktatur än en demokratisk regering.

Utbildade omröstare

För att demokratin ska fungera ska väljarna gärna göra sitt val. Sådant val kan göras om de har befogenhet att genom utbildning som ger dem tillgång till information om parter, kandidater och politik. Sådana väljarna kommer också att vara medvetna om sina rättigheter och vad när de nekas. I Indien bor 85% av väljarna i landsbygdsområden, har låg läskunnighet och har liten tillgång till TV eller radiosatser. Situationen är mycket värre i Pakistan.

En politisk klass

De politiska partierna i båda länderna domineras av individer eller familjer, som är socialt dominerande i sin valkrets. De är vanligtvis ekonomiskt rika och äger en stor egenskap. Dessa individer och familjer har dominerat det politiska scenariot i generationer som förnekar möjligheter till nya ansikten. De har också stöd av dominerande och aktiva lokala gäng. Även om val hålls under säkerhetsstyrkornas vaksamma ögon sker intimidering av den vanliga väljaren på en mycket subtil nivå. I Indien sker en förändring som vittne vid det senaste valet, eftersom väljarna hade röstat ut partier med traditionellt ledarskap och stödde en radikalt ny individ. I Pakistan fortsätter status quo och förvärras av den gradvisa uppkomsten av religiösa partier och religiös militans.

Oberoende rättsväsende

En framgångsrik demokrati kräver inte bara en opartisk domstol, utan också en som känner sig fri att fatta beslut som är kontroversiella och opopulära men nödvändiga för samhällets större och långsiktiga intresse. Vissa beslut kan verka sunda i form av principer men kan vara skadliga för det nationella intresset. I Indien har rättsväsendet inte kunnat tillhandahålla grundläggande rättvisa i realtid. Följaktligen har fallen väntats och under försök languishing i Fängelser, i flera årtionden. Det kan inte ge skydd till vittnen och offren. Följaktligen är de utsatta för hot av brottslingar som sedan släpps av domstolarna på grund av bristande bevisning. Situationen i Pakistan förvärras på grund av uppkomsten av religiösa militanta grupper.

Gratis press

Både tryck och elektronik i Indien och Pakistan har den grundläggande friheten att kritisera och utmana partiet och regeringen i makt. Men den indiska pressen är mycket friare än sin motpart i Pakistan. I Pakistan har pressen under senare år kommit under press från militären och jihadisten. Många pakistanska journalister har flyktat i väster från var de publicerar sina rapporter. Vissa journalister har blivit brutalt slagna eller hotade av terrorist och hemliga servicebyråer. I Indien förekommer dock inte sådana attacker och skrämmande av journalister. Det har varit ett fall där journalisten har förgiftats eller bränt ihjäl men det är sällsynta fall. Indisk press har starka liberala och sekulära värderingar till skillnad från pressen i Pakistan som inte kan gå emot religiös extremism.

Slutsats

Så skillnaden i demokratierna i båda dessa länder är en grad. Båda är att utveckla demokratier. Indien har kunnat hantera det bättre och kan gradvis övervinna utmaningarna. Demokrati i Pakistan är bristfälligt på grund av sin islamiska bakgrund och försöker bygga en hybrid arabisk kultur.