Skillnad mellan formler och formler Skillnaden mellan

Orden "formler" och "formler" är båda flertalet av ordet "formel". 'Formel' kommer från latin. Det innebar ursprungligen ett antal saker som hade att göra med någon form av struktur, till exempel form, form, mönster, regel och rättegång. "Formel" var en minskning av "forma", vilket innebär att de menade mycket samma sak, men en formel var en mindre version av en form. Ordet "forma" införlivades senare på engelska som ordet "form".

En formel på engelska betyder en av några saker, men den fokuserar mest på struktur eller metoder. Det kan innebära en matematisk regel som uttrycks med siffror eller andra symboler. I kemi är det ett uttryck för komponenterna i en kemikalie. Exempelvis är H20 formeln för vatten. På samma sätt kan det innebära ett recept för att skapa en sorts produkt. "Formel" har också använts mer specifikt för att innebära en ersättning för morsmjölk. Slutligen kan det innebära ett sätt att framställa ett önskat resultat, som i frasen "formel för framgång".

De två pluralformerna sägs komma från engelska och latin. 'Formler' är den latinska pluraliseringen och 'formler' är den engelska flertalet. Detta är delvis sant. 'Formler' är den engelska flertalet, men det är mer komplicerat på latin.

Latin har en grammatikkategori som kallas 'substantivfall'. Det här är när ett substantiv ändras formulär baserat på vilken del av tal det är, vilket är ganska likt hur verben konjugerar baserat på den spända och den som utför det. Latin har sex substantivfall: nominativ, genitiv, dativ, ackusativ, ablativ och vokativ. Det nominativa fallet är föremål för - eller den som gör - en ändlig verb, genitiv används för att uttrycka att något är från eller av substantivet, dativ är när något riktas mot ett indirekt objekt, ackusativ är det direkta föremålet för en transitiv verb, ablativ indikerar separation eller rörelse bort från någonting, och vocative används när objektet talas med.

Var och en av dessa fall har både en singular och en pluralform. Det finns vanligen en viss överlappning i orden själva, så något som är en plural i en form kan vara en singular i ett annat fall. 'Formler' är ett exempel. I de nominativa och vocative fallen är det en mångfald. Genitiv och dativ har dock den som en singular och deras plurals är "formularum" respektive "formulier".

För att göra saker ännu mer komplicerade är "formler" plural i det accusativa fallet, med singularet som "formam".

I alla händelser används de-suffixet på latin för att göra en nominativ eller vokal plural av ett ord som slutar i ett "a" samt att skapa en singular i de genitive och dative fallen.

På engelska är suffixet det vanligaste suffixet som används för att göra något plural. Det finns andra flertalsformer på språket. Flera av "formel" är ett exempel på en plural som lånades från ett annat språk. För vissa, som "gås" och "gäss", var det en hängivenhet från mycket gammal engelska. Ursprungligen var ordet "gos" och flertalet var "ges" och det hölls länge efter -s var den officiella flertalet.

Sammanfattningsvis är orden "formler" och "formler" båda officiella plurals av "formel". Medan "formler" var en av de ursprungliga pluralsna på latin, var det också "formler", men "formler" var vanligare eftersom det var det nominativa fallets flertal. Ordet "formler" troligen fastnade runt eftersom -s var en vanlig flertalet på engelska. Det är mycket viktigare att välja en och använda den konsekvent än vilken du använder.