Skillnaden mellan element och molekyler
Element vs Molecule
Atomer är de små enheterna som samlar upp för att bilda alla befintliga kemiska ämnen. Atomer kan ansluta sig till andra atomer på olika sätt och bildar sålunda tusentals molekyler och andra föreningar. Enligt deras elektrondonering eller utdragande förmåga kan de bilda kovalenta bindningar eller jonbindningar. Ibland finns det mycket svaga attraktioner mellan atomer. En kemi student borde ha en uppfattning om de två grundläggande begreppen "element" och "molekyl" och hur man skiljer mellan två.
Element
Vi känner till ordet "element", eftersom vi lär oss om dem i det periodiska bordet. Det finns cirka 118 element som anges i periodiska tabellen enligt deras atomnummer. Ett element är en kemisk substans som består av endast en enda typ av atomer, varför de är rena. Till exempel är det minsta elementet väte, och silver, guld, platina är några av de allmänt kända värdefulla elementen. Varje element har en atommassa, atomnummer, symbol, elektronisk konfiguration etc. Även om de flesta av elementen är naturligt förekommande finns det några av de syntetiska elementen som Californium, Americium, Einsteinium och Mendelevium. Alla element kan i stor utsträckning kategoriseras i tre kategorier som metall, metalloider och icke-metaller. Vidare kategoriseras de i grupper och perioder baserat på mer specifika egenskaper. Element i samma grupp eller perioder delar vissa gemensamma egenskaper, och vissa egenskaper kan ändras sekventiellt när du går igenom en grupp eller period. Element kan utsättas för kemiska förändringar för att bilda olika föreningar; Elementen kan emellertid inte brytas ner ytterligare med enkla kemiska metoder. Det finns atomer av samma element med olika antal neutroner; dessa är kända som isotoper av ett element.
MolekylerMolekylerna består av kemiskt bindande två eller flera atomer av samma element (t ex: O
2 , N 2 ) eller olika element (H 2 O, NH 3 ). Molekylerna har ingen laddning och atomerna är bundna av de kovalenta bindningarna. Molekylerna kan vara mycket stora (hemoglobin) eller mycket små (H 2 ), beroende på antalet atomer som är anslutna. Typen och antalet atomer i en molekyl visas av molekylformeln. Det enklaste heltalskvoten av atomer som är närvarande i en molekyl ges av empirisk formel. Exempelvis är C 6 H 12 O 6 molekylformeln för glukos, och CH 2 O är den empiriska formeln. Molekylmassa är massan beräknad med tanke på det totala antalet atomer som ges i molekylformeln. Varje molekyl har sin egen geometri. Atomerna i en molekyl är anordnade på det mest stabila sättet med specifik bindningsvinkel och bindningslängder för att minimera repulsionerna och belastningskrafterna.
