Skillnaden mellan subnetting och supernetting

Anonim

Subnetting vs Supernetting

Subnetting är processen att dela ett IP-nätverk i underavdelningar som kallas subnät. Datorer som hör till ett subnätverk har en gemensam grupp av mest signifikanta bitar i sina IP-adresser. Så skulle detta bryta IP-adressen i två delar (logiskt), som nätverksprefix och resten fält. Supernetting är processen att kombinera flera delnätverk, som har ett gemensamt routingprefix för klasslösa interdomäner (CIDR). Suppernetting kallas också vägaggregation eller ruttsammanfattning.

Vad är Subnetting?

Processen att dela upp ett IP-nätverk i delavdelningar heter subnetting. Subnetting delar upp en IP-adress i två delar som nätverket (eller routing prefix) och resten fält (som används för att identifiera en viss värd). CIDR-notering används för att skriva ett routingprefix. I denna notation används en slash (/) för att skilja startadressen för nätverket och längden på nätverksprefixet (i bitar). Exempelvis indikerar i IPv4, 192. 60. 128. 0/22 att 22 bitar allokeras för nätverksprefixet och de återstående 10 bitarna är reserverade för värdadressen. Dessutom kan routing prefix också representeras med hjälp av subnätmasken. 255. 255. 252. 0 (11111111.11111111.11111100. 00000000) är subnätmasken för 192. 60. 128. 0/22. Att separera nätverksdelen och delnätdelen av en IP-adress görs genom att utföra en bitvis OCH-operation mellan IP-adressen och subnätmasken. Detta skulle resultera i att identifiera nätverksprefixet och värdidentifieraren.

Vad är Supernetting?

Supernetting är processen att kombinera flera IP-nätverk med ett gemensamt nätverksprefix. Supernetting introducerades som en lösning på problemet med att öka storleken i rutningstabeller. Supernetting förenklar också routingprocessen. Exempelvis kan delnätverk 192. 60. 2. 0/24 och 192. 60. 3. 0/24 kombineras till supernätverket betecknat 192. 60. 2. 0/23. I supernätet är de första 23 bitarna nätverksdelen av adressen och de övriga 9 bitarna används som värdidentifierare. Så en adress kommer att representera flera små nätverk och det skulle minska antalet poster som ska ingå i rutningstabellen. Vanligtvis används supernetting för IP-adresser av klass C (adresser som börjar med 192 till 223 i decimal), och de flesta av routingsprotokollen stödjer supernätning. Exempel på sådana protokoll är Border Gateway Protocol (BGP) och Open Shortest Path First (OSPF). Men protokoll som externt gatewayprotokoll (EGP) och routinginformationsprotokollet (RIP) stöder inte supernätning.

Vad är skillnaden mellan subnetting och supernetting?

Subnetting är processen att dela ett IP-nätverk i delavdelningar som heter subnät medan Supernetting är processen att kombinera flera IP-nätverk med ett gemensamt nätverksprefix. Supernetting kommer att minska antalet poster i ett routingbord och kommer också att förenkla routingprocessen. Vid subnät lånas värd-ID-bitar (för IP-adresser från ett enda nätverks-ID) för att användas som ett subnät-ID, medan i supernät lånas bitar från nätverks-ID för att användas som värd-ID.